Semester på Gotland
Oj min blogg, vad hände med den? Den blev tydligen bortglömd..
Massor har så klart hänt. Mille är nu 7 snart 8 månader gammal. Vi har flyttat till en bättre lägenhet också som ligger närmare allt och alla :)
Vi var på semester på Gotland förra veckan. Det var så skönt att komma bort lite. Det var bara vi två och Jessica. Mille var så duktig min lilla superbaby. Klagade ingenting alls, han tyckte bara de var roligt att se så mycket nya grejer.
Synd att det inte fanns nån dusch i stugan vi bodde, man fick cykla till en camping om man ville ta en dusch. Jessica, den renliga av oss cyklade dit 2 ggr. Jag, lortgrisen cyklade dit 0 ggr. Tyckte det var lika bra att stinka jag tydligen.. Körde lantstuket, kokade vatten på spisen och duschade på tomten med hjälp av en balja.. Nakenfis stod jag där bland buskarna med min gröna badmuff (ni vet en sån som man tvålar in sig med) och fick myggbett fulla rumpan. Det var värt det, ville känna lantkänslan(jag var lat)! Tror jag skulle klarat mig bra även innan duschen uppfanns. En dag duschade jag i kallvatten, inte lika roligt men jag kände att jag levde.. Tyckte det kändes jobbigt att cykla ifrån Mille det var mest därför. inte för att jag inte litar på Jessica men man är ju hönsmamma..
Det gick bara två bussar hem varje dag så vi fick välja om vi ville hem kl 16 eller 22, suck. Vi valde för det mesta kl 16 eftersom Mille (läs hans mamma) gillar att mysa hemma på kvällarna innan han ska sova. Men en kväll så stannade vi i stan, oduschade (i alla fall jag) och sandiga efter stranden. Vi åt ute på ett jätte mysigt ställe. Det satt en kille (som förövrigt lät precis som en tjej) och sjöng på restaurangen. Skitmysigt! Apropå skit så bestämde sig Mille för att bajsa igenom brallorna när vi satt där på restaurangen just som Jessica placerat honom i sitt knä för att gosa lite med honom... Mysig klänning hon fick sen stackarn.. Det kommer han nog få äta upp när han blir äldre..
Idag fick vi capen som Mille ska ha på sitt dop. Den är jättefin, jag är supernöjd. Det kommer bli så bra! Jag hittade den på http://dopklanningar.blogspot.com/ när jag letade efter ett alternativ till den vanliga dopklänningen. Om någon ska ha dop så rekommenderar jag er verkligen att kolla in Elises klänningar. Super snabb leverans och bra service.
Dags att krypa ner bredvid Millsson. God natt.
Massor har så klart hänt. Mille är nu 7 snart 8 månader gammal. Vi har flyttat till en bättre lägenhet också som ligger närmare allt och alla :)
Vi var på semester på Gotland förra veckan. Det var så skönt att komma bort lite. Det var bara vi två och Jessica. Mille var så duktig min lilla superbaby. Klagade ingenting alls, han tyckte bara de var roligt att se så mycket nya grejer.
Synd att det inte fanns nån dusch i stugan vi bodde, man fick cykla till en camping om man ville ta en dusch. Jessica, den renliga av oss cyklade dit 2 ggr. Jag, lortgrisen cyklade dit 0 ggr. Tyckte det var lika bra att stinka jag tydligen.. Körde lantstuket, kokade vatten på spisen och duschade på tomten med hjälp av en balja.. Nakenfis stod jag där bland buskarna med min gröna badmuff (ni vet en sån som man tvålar in sig med) och fick myggbett fulla rumpan. Det var värt det, ville känna lantkänslan(jag var lat)! Tror jag skulle klarat mig bra även innan duschen uppfanns. En dag duschade jag i kallvatten, inte lika roligt men jag kände att jag levde.. Tyckte det kändes jobbigt att cykla ifrån Mille det var mest därför. inte för att jag inte litar på Jessica men man är ju hönsmamma..
Det gick bara två bussar hem varje dag så vi fick välja om vi ville hem kl 16 eller 22, suck. Vi valde för det mesta kl 16 eftersom Mille (läs hans mamma) gillar att mysa hemma på kvällarna innan han ska sova. Men en kväll så stannade vi i stan, oduschade (i alla fall jag) och sandiga efter stranden. Vi åt ute på ett jätte mysigt ställe. Det satt en kille (som förövrigt lät precis som en tjej) och sjöng på restaurangen. Skitmysigt! Apropå skit så bestämde sig Mille för att bajsa igenom brallorna när vi satt där på restaurangen just som Jessica placerat honom i sitt knä för att gosa lite med honom... Mysig klänning hon fick sen stackarn.. Det kommer han nog få äta upp när han blir äldre..
Idag fick vi capen som Mille ska ha på sitt dop. Den är jättefin, jag är supernöjd. Det kommer bli så bra! Jag hittade den på http://dopklanningar.blogspot.com/ när jag letade efter ett alternativ till den vanliga dopklänningen. Om någon ska ha dop så rekommenderar jag er verkligen att kolla in Elises klänningar. Super snabb leverans och bra service.
Dags att krypa ner bredvid Millsson. God natt.
Vinterkräksjukan
...ni som har haft den vet hur jävligt det är...
Kul start på året! Man räckte inte riktigt till som mamma. Mille låg på sängen och skrek och jag hängde över toaletten. Så fort jag försökte förflytta mig till sovrummet så kom en ny kräkattack. Hur kul var det? Kände mig som världens sämsta mamma. Inte ville jag fråga om någon kunde komma hit och hjälpa till heller för jag önskar ingen denna äckliga vinterkräksjuka! Ida kom dock förbi med soppa och frukt. Hon sprang in i köket, tittade på mig och sa "du får ingen kram, hejdå" och så sprang hon ut lika fort som hon kom..
3 dagar höll magsjukan på och sista dagen blev även Mille sjuk. Började med att han kräktes massor men hans kräkattacker gick rätt fort över till diarreattacker. Det bara rann rakt igenom honom. Jag satt och ammade honom precis hela tiden och bytte blöja minst 100 ggr den dagen. Då var det synd om lilleman. Och jag ringde till rådgivningen ungefär varannan timme, haha. Dom sa samma sak varje gång jag ringde "det är bara att amma på, och så hör du av dig om det blir värre". Kan det bli värre!!?? tänkte jag. Ja han åt ju i alla fall men han fick ju inte behålla maten :(
Var orolig att han skulle ha gått ner i vikt när jag var på BVC nu i veckan men han hade gått upp 250 gram trots magsjuka :D
Prickigare bebis har jag aldrig sett! Han har just nu hy som en finnig tonåring. Stackarn! Det är mitt fel.. "Hormonplitor" var de ja. Ja det är tydligen mina hormoner som gör att han blir så prickig. Han är trots dessa alldeles ljuvlig och vacker ♥
Se så söt man kan vara fast man är en prickigkorv..
Kul att jag är fånge i mitt eget hem förresten.. Milles små lungor tycker inte om när det är kallare än -5° och den här veckan har det varit riktigt kallt, igår till exempel var det -20°. Så här blir det inga promenader inte. Belinda kom förbi med blöjor härom dagen eftersom jag hade 4 kvar och det var -15° ute. Tur att Belinda finns.
Tur att Ida finns också... Igår när det var sådär riktigt svinkallt ute så hade jag fått min första tid hos psykologen. Ida kom och hämtade oss, släppte av mig på sjukhuset och sen for hon omkring med Mille, Lilly och Leon i bilen.
Jag var lite rädd att gå till en psykolog, jag har aldrig gjort det föut. Eller jo en gång när jag var barn när mamma skickade iväg mig till någon mystisk tant som jag inte sa ett ord till.. Förstod aldrig vad det skulle vara bra för? I alla fall så var jag lite smårädd när jag gick dit igår men väl där så var det rätt härligt att få prata bara om mig med någon som verkligen lyssnade.. Och timmen gick jätte fort. Hon sa att hon tyckte att jag var klok!? Undrar vad det betyder eftersom att hon efter att ha sagt det genast bokade in 5 tider till, haha.
Jag och Mille följde sedan med Ida och barnen hem till dom, vi hade en mysig dag och när hon skjutsade hem mig passade jag på att handla, man vet ju aldrig hur länge man tvingas vara fånge i sitt eget hem...
Nu måste Mille få sig en slurk mjölk och sen ska vi krypa ner i sängen och gosa ♥
Sov gott!
Kul start på året! Man räckte inte riktigt till som mamma. Mille låg på sängen och skrek och jag hängde över toaletten. Så fort jag försökte förflytta mig till sovrummet så kom en ny kräkattack. Hur kul var det? Kände mig som världens sämsta mamma. Inte ville jag fråga om någon kunde komma hit och hjälpa till heller för jag önskar ingen denna äckliga vinterkräksjuka! Ida kom dock förbi med soppa och frukt. Hon sprang in i köket, tittade på mig och sa "du får ingen kram, hejdå" och så sprang hon ut lika fort som hon kom..
3 dagar höll magsjukan på och sista dagen blev även Mille sjuk. Började med att han kräktes massor men hans kräkattacker gick rätt fort över till diarreattacker. Det bara rann rakt igenom honom. Jag satt och ammade honom precis hela tiden och bytte blöja minst 100 ggr den dagen. Då var det synd om lilleman. Och jag ringde till rådgivningen ungefär varannan timme, haha. Dom sa samma sak varje gång jag ringde "det är bara att amma på, och så hör du av dig om det blir värre". Kan det bli värre!!?? tänkte jag. Ja han åt ju i alla fall men han fick ju inte behålla maten :(
Var orolig att han skulle ha gått ner i vikt när jag var på BVC nu i veckan men han hade gått upp 250 gram trots magsjuka :D
Prickigare bebis har jag aldrig sett! Han har just nu hy som en finnig tonåring. Stackarn! Det är mitt fel.. "Hormonplitor" var de ja. Ja det är tydligen mina hormoner som gör att han blir så prickig. Han är trots dessa alldeles ljuvlig och vacker ♥
Se så söt man kan vara fast man är en prickigkorv..
Kul att jag är fånge i mitt eget hem förresten.. Milles små lungor tycker inte om när det är kallare än -5° och den här veckan har det varit riktigt kallt, igår till exempel var det -20°. Så här blir det inga promenader inte. Belinda kom förbi med blöjor härom dagen eftersom jag hade 4 kvar och det var -15° ute. Tur att Belinda finns.
Tur att Ida finns också... Igår när det var sådär riktigt svinkallt ute så hade jag fått min första tid hos psykologen. Ida kom och hämtade oss, släppte av mig på sjukhuset och sen for hon omkring med Mille, Lilly och Leon i bilen.
Jag var lite rädd att gå till en psykolog, jag har aldrig gjort det föut. Eller jo en gång när jag var barn när mamma skickade iväg mig till någon mystisk tant som jag inte sa ett ord till.. Förstod aldrig vad det skulle vara bra för? I alla fall så var jag lite smårädd när jag gick dit igår men väl där så var det rätt härligt att få prata bara om mig med någon som verkligen lyssnade.. Och timmen gick jätte fort. Hon sa att hon tyckte att jag var klok!? Undrar vad det betyder eftersom att hon efter att ha sagt det genast bokade in 5 tider till, haha.
Jag och Mille följde sedan med Ida och barnen hem till dom, vi hade en mysig dag och när hon skjutsade hem mig passade jag på att handla, man vet ju aldrig hur länge man tvingas vara fånge i sitt eget hem...
Nu måste Mille få sig en slurk mjölk och sen ska vi krypa ner i sängen och gosa ♥
Sov gott!
2008-året då allt hände..
Det har aldrig tidigare varit så svårt att ta farväl av ett år. Visst har massor hänt även tidigare år men året 2008 det var året då ALLT hände..
Jag bodde i mitt äskade Mexiko ♥ och tränade delfiner!! Något jag tidigare knappt vågat drömma om.. Men 2008 fick jag verkligen göra det.
Jag bodde med världens underbaraste tjej - Hanna ♥
Hade många underbara människor omkring mig. Som alla betyder väldigt mycket för mig!
Och några kom till och med på besök från Sverige.
Jag mötte och miste den vackraste man jag någonsin sett. Saknar dig!! Du lever för alltid vidare i mitt hjärta. Varje gång jag ser på Mille så ser jag dig! ♥
Det bästa från 2008 var dagen då DU kom, min älskade son. Det var den vackraste stunden i mitt liv!
2008 har varit fyllt utav kärlek ♥ men också av sorg.
Tack för det här året! Det var året som verkligen förändrade mitt liv!
Jag bodde i mitt äskade Mexiko ♥ och tränade delfiner!! Något jag tidigare knappt vågat drömma om.. Men 2008 fick jag verkligen göra det.
Jag bodde med världens underbaraste tjej - Hanna ♥
Hade många underbara människor omkring mig. Som alla betyder väldigt mycket för mig!
Och några kom till och med på besök från Sverige.
Jag mötte och miste den vackraste man jag någonsin sett. Saknar dig!! Du lever för alltid vidare i mitt hjärta. Varje gång jag ser på Mille så ser jag dig! ♥
Det bästa från 2008 var dagen då DU kom, min älskade son. Det var den vackraste stunden i mitt liv!
2008 har varit fyllt utav kärlek ♥ men också av sorg.
Tack för det här året! Det var året som verkligen förändrade mitt liv!
Julmys = gallskrik?
Mina tankar och förväntningar på den här julen var så höga. Hela året som gravid har jag längtat och tänkt.. "Åååh det kommer bli så mysigt, en riktig jul med snö, tomte och vi kommer alla att sitta och mysa med min bebis" så tänkte jag.. Visst fanns det snö ute och tomten kom på besök men vart var jag när alla andra satt och mös? Jag låg på övervåningen med lillen eftersom han gallskrek sprecis hela tiden. Han tyckte inte alls det var speciellt mysigt med julfirande. Så där låg vi och ammade precis hela julen... Smög oss ner för att äta, Mille slussades runt bland olika famnar för att jag skulle få äta. Han var bara nöjd när HAN fick äta.. Han var lugn när jag satt och tittade på kalle. Han förstod nog att det här med Kalle på julen är något alldeles extra :) haha. Jultomten höll vi på att missa, vi lyckades ta oss ner till nedervåningen när han delade ut de sista 3 paketen. Mille hann ändå börja skrika innan tomten hunnit därifrån..
Jag ville så gärna vara med men vid varje försök att umgås med de andra tyckte Mille det var lika bra att gallskrika. Min morbror tog honom en stund och satt och pratade med honom, han var lugn precis hela tiden och tillslut somnade han. Min morbror la honom på sängen och berättade stolt att han hade nattat mitt barn. Han sov i 5 minuter sen var han igång och gallskek igen.. Aja ni förstår den här julen, ((precis som alla andra)) blev inte riktigt som jag tänkt mig... Men trots allt skrik så hade jag och Mille mysigt där vi låg på sängen, vi var ju trots allt tillsammans! ♥
Här låg vi... :) Kalle anka tittar vi ((jag)) på här..
Skriket höll i sig även hela juldagen, jag lyckdes äntligen få i mig "frukost" kl 17 när jag fick besök och jag kunde få lite barnvakt.. Det kan ju tyckas att vaddå det är väl bara att lägga ifrån sig bebisen, låt honom skrika ett tag. Jag försökte lägga ifrån mig honom för att få i mig något att äta ett flertal gånger men så fort jag la ner honom tog han i så att han inte fick luft, så det var bara att gilla läget.. Såhär höll det på ända tills sent på juldagen då vi lyckades somna efter si sådär en 48 timmars konstant skrikande.
Sen var det dop igår (den 27e), det var mina kusiner Lilly och Leon som döptes.
Vi hade sovit hela natten, Mille lät mig äta lunch och göra mig i ordning utan problem. Jag kände mig som en ny människa. Mille var den underbaraste lilla ängeln precis hela dagen (vilket han naturligtvis alltid är även fast han skriker ♥), kan inte minnas att han skrek en enda gång. Han bara sov och när han var vaken så flinade han med hela ansiktet :) Dom påstår att när bebisar flinar så är det för att dom är bajsnödiga. Det tror jag inte ett dugg på, han var ju supernöjd hela dagen och därför flinade han.. Han hade ju skrikit av sig allt över jul..
Dopet var för övrigt väldigt fint. Leon ville döpa prästen sa han, men prästen berättade för Leon att också han för många många år sen blivit döpt precis som Leon nu blivit.. hehe.
Jag och Mille stannade kvar till rätt så sent igårkväll. Vi kollade på film och sådär. Sen kom min kusin Viktor och skjutsade hem oss, hans tjej som jag aldrig träffat förut var tydligen halvmexikan precis som Mille.. Hon hade varit i Vallarta (där jag bodde) och hennes mamma bor nu i Mexiko city.. Henne tyckte jag och Mille genast väldigt mycket om :)
Nu börjar han pipa lite, bäst jag går dit innan han börjar gallskrika...
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!!
På besök hos kusin Jack första gången.. Morbror Oskar ser nöjd ut med sina 2 systersöner..
♥ ♥ ♥ K ä r l e k ♥ ♥ ♥
Jag ville så gärna vara med men vid varje försök att umgås med de andra tyckte Mille det var lika bra att gallskrika. Min morbror tog honom en stund och satt och pratade med honom, han var lugn precis hela tiden och tillslut somnade han. Min morbror la honom på sängen och berättade stolt att han hade nattat mitt barn. Han sov i 5 minuter sen var han igång och gallskek igen.. Aja ni förstår den här julen, ((precis som alla andra)) blev inte riktigt som jag tänkt mig... Men trots allt skrik så hade jag och Mille mysigt där vi låg på sängen, vi var ju trots allt tillsammans! ♥
Här låg vi... :) Kalle anka tittar vi ((jag)) på här..
Skriket höll i sig även hela juldagen, jag lyckdes äntligen få i mig "frukost" kl 17 när jag fick besök och jag kunde få lite barnvakt.. Det kan ju tyckas att vaddå det är väl bara att lägga ifrån sig bebisen, låt honom skrika ett tag. Jag försökte lägga ifrån mig honom för att få i mig något att äta ett flertal gånger men så fort jag la ner honom tog han i så att han inte fick luft, så det var bara att gilla läget.. Såhär höll det på ända tills sent på juldagen då vi lyckades somna efter si sådär en 48 timmars konstant skrikande.
Sen var det dop igår (den 27e), det var mina kusiner Lilly och Leon som döptes.
Vi hade sovit hela natten, Mille lät mig äta lunch och göra mig i ordning utan problem. Jag kände mig som en ny människa. Mille var den underbaraste lilla ängeln precis hela dagen (vilket han naturligtvis alltid är även fast han skriker ♥), kan inte minnas att han skrek en enda gång. Han bara sov och när han var vaken så flinade han med hela ansiktet :) Dom påstår att när bebisar flinar så är det för att dom är bajsnödiga. Det tror jag inte ett dugg på, han var ju supernöjd hela dagen och därför flinade han.. Han hade ju skrikit av sig allt över jul..
Dopet var för övrigt väldigt fint. Leon ville döpa prästen sa han, men prästen berättade för Leon att också han för många många år sen blivit döpt precis som Leon nu blivit.. hehe.
Jag och Mille stannade kvar till rätt så sent igårkväll. Vi kollade på film och sådär. Sen kom min kusin Viktor och skjutsade hem oss, hans tjej som jag aldrig träffat förut var tydligen halvmexikan precis som Mille.. Hon hade varit i Vallarta (där jag bodde) och hennes mamma bor nu i Mexiko city.. Henne tyckte jag och Mille genast väldigt mycket om :)
Nu börjar han pipa lite, bäst jag går dit innan han börjar gallskrika...
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!!
På besök hos kusin Jack första gången.. Morbror Oskar ser nöjd ut med sina 2 systersöner..
♥ ♥ ♥ K ä r l e k ♥ ♥ ♥
Välkommen hem Mille ♥
13 dagar gammal har DU hunnit bli...
Sist jag skrev så skrev jag att jag skulle åka in till sjukhuset för att kolla hur bebis i magen mådde.. Dom gjorde en massa tester och konstaterade att bebis mådde bra där han låg så vi skulle lugna oss 2 dagar och se om något hände av sig självt..
Jag for hem igen, satt i soffan när jag plötsligt fick en känsla av att vattnet skulle gå... Jag gick och hämtade ett sånt skydd som jag bredde ut över soffan sen satte jag mig igen, just som jag satte mig så gick vattnet!! Jag hoppade in i duschen och när jag stod där i duschen så satte värkarna igång, dom blev genast regelbundna, 3 minuters mellanrum och väldigt starka.
Mot förlossningen
Ida (morbrors sambo) kom och hämtade mig. Bilfärden var jobbig, fick värkar precis hela tiden. När vi kom fram och dom undersökte mig såg dom att jag var öppen 3 cm. Jag testade duschen som smärtlindring. Klarade inte av att stå så jag låg på golvet och duschade...
Varje gång jag försökte ta mig därifrån så kom en ny värk och jag tvingades lägga mig ner igen.. Till slut tog jag mig ut ur duschen och dom undersökte mig igen, 7 cm var jag nu öppen.
Jag fick lustgas.
Väldigt olustigt. Tyckte inte att det hjälpte speciellt mycket - det var mera det att jag fokuserade på något annat än smärtan när smärtan kom än att jag kände av lustgasen i sig..
Värkarna gjorde ondare och ondare men var hela tiden lika regelbundna. Jag var arg och skrek att jag ville börja krysta och få ut honom någon gång.
Ida frågade om jag inte ville ha nån mer bedövning, jag hade varit så duktig sa hon och hon bedyrade att det fortfarande var lika mycket en förlossning och lika mycket värt även om man tog bedövning. Hon berättade att hon tagid EDA då hon fött mina kusiner Leon och Lilly.
Jag sa (skrek) "jag vill ha bedövning". Ida sa till min barnmorska, hon kom och undersökte mig och jag var nu öppen 10 cm. För sent för bedövning alltså. Jag undrade hela tiden "vart är doktorn med min bedövning". Jag visste redan att han inte skulle komma eftersom jag var öppen så mycket. Barnmorskan sa "ja han kommer".
Så var det dags att börja krysta.
Jag krystade och krystade och krystade och krystade. Jag skrek och grinade och skällde på barnmorskan, bad henne dra ut honom. "plocka fram en sugklocka och dra ut honom" skrek jag. Jag krystade hur länge som helst. Dom kallade dit doktorn eftersom dom började bli oroliga varför krystningstiden dröjde så länge. Dom hade satt igång mig att krysta för tidigt.
Jag var helt slut men när doktorn äntligen kom dit så var det lilla (STORA) huvudet nästan ute, vi avvaktade och nästa värk då jag krystade så kom huvudet ut och
23.40 den 4e december höll jag lille Mille i mina armar. "Vad stor han är, vilka stora fötter han har" sa jag medan jag kände hela kroppen fyllas av kärlek. Det var DU som kom min älskade lille Mille ♥
52 cm lång och vägde 3618 g.
Vi fick efter att ha duschat och fräschat upp oss lite förflytta oss till BB. Jag sov inte en blund, bara låg och tittade på det lilla undret.. Dessutom var jag rädd för att jag skulle lägga mig på honom i sömnen, sängen var ju hur smal som helst. En barnmorska lovade mig att jag inte skulle rulla över honom om jag somnade. Det var en instinkt som alla mammor har att inte rulla över sitt barn påstod hon.
2a advent...
Där fick vi ligga fredag till måndag då vi äntligen skulle få åka hem... Vi hade jobbat på med amningen dessa dagar och på måndagen hade mjölken precis börjat rinna till men Du var alldeles gul, såg ut som en liten simpson. Läkaren undersökte dig och konstaterade att du hade aldeles för hög gulsotshalt (372 dom börjar behandla om man har 300) och du skulle nu genast läggas i en liten säng och sola bort det gula.
Det var så jävla jobbigt att sitta där bredvid och titta på dig iförd dina hemska dinosauriebrillor,
du frös och skrek.
Försökte sitta där och prata och sjunga för dig, höll dig i handen men inget hjälpte du blev bara tyst om jag plockade upp dig.. Första natten sov jag inte en sekund. Du gallskrek verkligen precis hela tiden och jag var där och plockade upp dig stup i kvarten fast jag inte fick. Jag kunde bara inte låta dig få ligga så :(
Dom gav dig extra ersättning också; det skulle hjälpa gulsoten att gå bort snabbare..
När dom dagen efter tog prover hade gulsoten sjunkit till 317 så det var bara att lägga tillbaka dig.. Ett helt dygn till av pina. Dom tröck i dig extra mycket ersättning så att du skulle bli så proppmätt så du somnade och låg stilla under ljuset. Jag lyckades få nån timmes sömn. På natten tog sköterskorna dig så jag skulle få sova och dom skulle se till så du låg under ljuset så mycket som möjligt. Dom lovade att ta upp dig om du gallskrek. Du kom in 2 ggr för att amma. Jag sov väldigt oroligt men fick i alla fall några timmars sömn. Dagen därpå tog dom ett nytt prov som visade 190 Wihooo!! Men du måste ligga kvar till kl 2 nästa natt i alla fall, det tyckte jag var fjantigt och plockade upp dig varje gång du skrek, men försökte ändå få dig att ligga där tiden ut. Ett tag skrek du så illa så jag tog saken i egna händer, flyttade på den lilla sängen och satte mig själv under lampan och ammade dig :)
Kl 2 på natten hade din gulsot sjunkit till 160 och vi skulle äntligen få åka hem! Sov tätt, tätt, tätt tillsammans den natten, det var så härligt att få ha dig nära igen!
Dagen därpå sa vi hejdå till mina favoritbarnmorskor Anita och Agneta som turligt nog båda jobbade. Underbara människor. Fanns några fler barnmorskor som var bra också, Och några mindre mysiga men dom nämner vi inga namn på.. Ett jätte tack till alla som hjälpte oss i alla fall!! Kommer aldrig att glömma er!
Så här söt var Du när vi for hem.
Nu har vi varit hemma i 6 dagar och vi trivs jättebra!
3e advent...
När vi kom hem möttes vi av ett hårt slag, där låg ett brev som sa att dom räknat ut min SGI till noll kr i månaden... Det betyder att jag ska få lägstanivåbelopp på min mammapenning vilket ligger på 180 kronor om dagen. Hur fan tror dom att man ska klara sig på det?? Min mamma har nu blivit tilldelad 10 pappadagar och håller på jobbar med detta, skickade en överklagan igår så vi får väl se vad som händer. Ska även söka barnpension, men vi behöver ett dödsbevis från Mexiko och papperstiden i Mexiko är ju inte den snabbaste. Det kan ta ett år. Vi har varit i kontakt med ambassaden och dom har lovat hjälpa oss om Ricardos mamma inte lyckas fixa fram dessa pappar och skicka till mig.. Positiva tankar för med sig positiva saker så jag oroar mig inte speciellt mycket :)
Dags att amma igen.
PUSS.
Sist jag skrev så skrev jag att jag skulle åka in till sjukhuset för att kolla hur bebis i magen mådde.. Dom gjorde en massa tester och konstaterade att bebis mådde bra där han låg så vi skulle lugna oss 2 dagar och se om något hände av sig självt..
Jag for hem igen, satt i soffan när jag plötsligt fick en känsla av att vattnet skulle gå... Jag gick och hämtade ett sånt skydd som jag bredde ut över soffan sen satte jag mig igen, just som jag satte mig så gick vattnet!! Jag hoppade in i duschen och när jag stod där i duschen så satte värkarna igång, dom blev genast regelbundna, 3 minuters mellanrum och väldigt starka.
Mot förlossningen
Ida (morbrors sambo) kom och hämtade mig. Bilfärden var jobbig, fick värkar precis hela tiden. När vi kom fram och dom undersökte mig såg dom att jag var öppen 3 cm. Jag testade duschen som smärtlindring. Klarade inte av att stå så jag låg på golvet och duschade...
Varje gång jag försökte ta mig därifrån så kom en ny värk och jag tvingades lägga mig ner igen.. Till slut tog jag mig ut ur duschen och dom undersökte mig igen, 7 cm var jag nu öppen.
Jag fick lustgas.
Väldigt olustigt. Tyckte inte att det hjälpte speciellt mycket - det var mera det att jag fokuserade på något annat än smärtan när smärtan kom än att jag kände av lustgasen i sig..
Värkarna gjorde ondare och ondare men var hela tiden lika regelbundna. Jag var arg och skrek att jag ville börja krysta och få ut honom någon gång.
Ida frågade om jag inte ville ha nån mer bedövning, jag hade varit så duktig sa hon och hon bedyrade att det fortfarande var lika mycket en förlossning och lika mycket värt även om man tog bedövning. Hon berättade att hon tagid EDA då hon fött mina kusiner Leon och Lilly.
Jag sa (skrek) "jag vill ha bedövning". Ida sa till min barnmorska, hon kom och undersökte mig och jag var nu öppen 10 cm. För sent för bedövning alltså. Jag undrade hela tiden "vart är doktorn med min bedövning". Jag visste redan att han inte skulle komma eftersom jag var öppen så mycket. Barnmorskan sa "ja han kommer".
Så var det dags att börja krysta.
Jag krystade och krystade och krystade och krystade. Jag skrek och grinade och skällde på barnmorskan, bad henne dra ut honom. "plocka fram en sugklocka och dra ut honom" skrek jag. Jag krystade hur länge som helst. Dom kallade dit doktorn eftersom dom började bli oroliga varför krystningstiden dröjde så länge. Dom hade satt igång mig att krysta för tidigt.
Jag var helt slut men när doktorn äntligen kom dit så var det lilla (STORA) huvudet nästan ute, vi avvaktade och nästa värk då jag krystade så kom huvudet ut och
23.40 den 4e december höll jag lille Mille i mina armar. "Vad stor han är, vilka stora fötter han har" sa jag medan jag kände hela kroppen fyllas av kärlek. Det var DU som kom min älskade lille Mille ♥
52 cm lång och vägde 3618 g.
Vi fick efter att ha duschat och fräschat upp oss lite förflytta oss till BB. Jag sov inte en blund, bara låg och tittade på det lilla undret.. Dessutom var jag rädd för att jag skulle lägga mig på honom i sömnen, sängen var ju hur smal som helst. En barnmorska lovade mig att jag inte skulle rulla över honom om jag somnade. Det var en instinkt som alla mammor har att inte rulla över sitt barn påstod hon.
2a advent...
Där fick vi ligga fredag till måndag då vi äntligen skulle få åka hem... Vi hade jobbat på med amningen dessa dagar och på måndagen hade mjölken precis börjat rinna till men Du var alldeles gul, såg ut som en liten simpson. Läkaren undersökte dig och konstaterade att du hade aldeles för hög gulsotshalt (372 dom börjar behandla om man har 300) och du skulle nu genast läggas i en liten säng och sola bort det gula.
Det var så jävla jobbigt att sitta där bredvid och titta på dig iförd dina hemska dinosauriebrillor,
du frös och skrek.
Försökte sitta där och prata och sjunga för dig, höll dig i handen men inget hjälpte du blev bara tyst om jag plockade upp dig.. Första natten sov jag inte en sekund. Du gallskrek verkligen precis hela tiden och jag var där och plockade upp dig stup i kvarten fast jag inte fick. Jag kunde bara inte låta dig få ligga så :(
Dom gav dig extra ersättning också; det skulle hjälpa gulsoten att gå bort snabbare..
När dom dagen efter tog prover hade gulsoten sjunkit till 317 så det var bara att lägga tillbaka dig.. Ett helt dygn till av pina. Dom tröck i dig extra mycket ersättning så att du skulle bli så proppmätt så du somnade och låg stilla under ljuset. Jag lyckades få nån timmes sömn. På natten tog sköterskorna dig så jag skulle få sova och dom skulle se till så du låg under ljuset så mycket som möjligt. Dom lovade att ta upp dig om du gallskrek. Du kom in 2 ggr för att amma. Jag sov väldigt oroligt men fick i alla fall några timmars sömn. Dagen därpå tog dom ett nytt prov som visade 190 Wihooo!! Men du måste ligga kvar till kl 2 nästa natt i alla fall, det tyckte jag var fjantigt och plockade upp dig varje gång du skrek, men försökte ändå få dig att ligga där tiden ut. Ett tag skrek du så illa så jag tog saken i egna händer, flyttade på den lilla sängen och satte mig själv under lampan och ammade dig :)
Kl 2 på natten hade din gulsot sjunkit till 160 och vi skulle äntligen få åka hem! Sov tätt, tätt, tätt tillsammans den natten, det var så härligt att få ha dig nära igen!
Dagen därpå sa vi hejdå till mina favoritbarnmorskor Anita och Agneta som turligt nog båda jobbade. Underbara människor. Fanns några fler barnmorskor som var bra också, Och några mindre mysiga men dom nämner vi inga namn på.. Ett jätte tack till alla som hjälpte oss i alla fall!! Kommer aldrig att glömma er!
Så här söt var Du när vi for hem.
Nu har vi varit hemma i 6 dagar och vi trivs jättebra!
3e advent...
När vi kom hem möttes vi av ett hårt slag, där låg ett brev som sa att dom räknat ut min SGI till noll kr i månaden... Det betyder att jag ska få lägstanivåbelopp på min mammapenning vilket ligger på 180 kronor om dagen. Hur fan tror dom att man ska klara sig på det?? Min mamma har nu blivit tilldelad 10 pappadagar och håller på jobbar med detta, skickade en överklagan igår så vi får väl se vad som händer. Ska även söka barnpension, men vi behöver ett dödsbevis från Mexiko och papperstiden i Mexiko är ju inte den snabbaste. Det kan ta ett år. Vi har varit i kontakt med ambassaden och dom har lovat hjälpa oss om Ricardos mamma inte lyckas fixa fram dessa pappar och skicka till mig.. Positiva tankar för med sig positiva saker så jag oroar mig inte speciellt mycket :)
Dags att amma igen.
PUSS.
Ultraljud och igångsättning?
Har aldrig känt mig ensam förut men nu känner jag mig som den ensammaste i hela världen...
I morgon ska jag till sjukhuset och göra ett ultraljud för att kolla att lilleplutt mår bra i magen, jag har då gått 14 dagar över tiden så dom kommer eventuellt att "sätta igång" mig då.
Hon som ringde mig i dag sa att jag skulle ta med min packade väska på en gång så nu står den i hallen och väntar på att det ska bli torsdag morgon.
Hanna kom hit i måndags och stannade till idag. Vi hade mysigt, åt massa onyttigt :D gich på stan och kollade på film. Tittade även på "Boston tea party" som handlade om sex. Jag och Hanna höll på att skämmas ihjäl när Filip och Fredrik satt i samma rum som de uppenbart oblyga par som helt öppet provade på olika ställningar för att fatställa hur mycket vi egentligen bränner vid de olika övningarna, haha. Om jag och Hanna som satt i soffan skämdes så undrar jag hur det kändes att vara Filip och Fredrik då, haha. Resultatet sa att vi inte bränner speciellt mycket alls, och vi tjejer mycket mindre än er killar dessutom. Så jag behöver inte längre hänga läpp för att jag missar dom träningspassen, jag kan istället ta en rask promenad och bränna mer än vad ni kaniner gör :P
Bara älskar Filip och Fredrik!
Jaja i alla fall så for Hanna hem idag och när jag kom hem till lägenheten och satte mig ner (efter att lämnat av henne på stationen) så kände jag att jag var ensammast i världen. Om dom nu ska sätta igång mig i morgon så betyder det att jag kommer att vara ja helt ensam helt enkelt.. Och för första gången så känner jag mig rädd. Försöker att fokusera på att jag snart ska få träffa min älskling och för första gången hålla honom i mina armar istället för att tänka så mycket på ensamheten. Positivt tänkande var det va?
Tack tjejer för att ni försökte! ♥
Det är nog bäst att jag gör mig ordning för att sova så jag orkar med morgondagen vad än som händer. Håll tummarna för mig :)
Godnatt!
I morgon ska jag till sjukhuset och göra ett ultraljud för att kolla att lilleplutt mår bra i magen, jag har då gått 14 dagar över tiden så dom kommer eventuellt att "sätta igång" mig då.
Hon som ringde mig i dag sa att jag skulle ta med min packade väska på en gång så nu står den i hallen och väntar på att det ska bli torsdag morgon.
Hanna kom hit i måndags och stannade till idag. Vi hade mysigt, åt massa onyttigt :D gich på stan och kollade på film. Tittade även på "Boston tea party" som handlade om sex. Jag och Hanna höll på att skämmas ihjäl när Filip och Fredrik satt i samma rum som de uppenbart oblyga par som helt öppet provade på olika ställningar för att fatställa hur mycket vi egentligen bränner vid de olika övningarna, haha. Om jag och Hanna som satt i soffan skämdes så undrar jag hur det kändes att vara Filip och Fredrik då, haha. Resultatet sa att vi inte bränner speciellt mycket alls, och vi tjejer mycket mindre än er killar dessutom. Så jag behöver inte längre hänga läpp för att jag missar dom träningspassen, jag kan istället ta en rask promenad och bränna mer än vad ni kaniner gör :P
Bara älskar Filip och Fredrik!
Jaja i alla fall så for Hanna hem idag och när jag kom hem till lägenheten och satte mig ner (efter att lämnat av henne på stationen) så kände jag att jag var ensammast i världen. Om dom nu ska sätta igång mig i morgon så betyder det att jag kommer att vara ja helt ensam helt enkelt.. Och för första gången så känner jag mig rädd. Försöker att fokusera på att jag snart ska få träffa min älskling och för första gången hålla honom i mina armar istället för att tänka så mycket på ensamheten. Positivt tänkande var det va?
Tack tjejer för att ni försökte! ♥
Det är nog bäst att jag gör mig ordning för att sova så jag orkar med morgondagen vad än som händer. Håll tummarna för mig :)
Godnatt!
1:a advents mys.
Ok jag vet... I'm a bad blogger!! So sorry, men nu är det dags att bryta trenden..
Jahapp nu har jag snart bott här i Sundsvall i en månad. Det känns väldigt bra. Bättre än jag hade tänkt mig till och med.
Inget illa menat men fan vad skönt att äntligen få vara ifred :)
Som vi ju alla vet så är det 1:a advent idag och jag har kämpat på här för att få lite julmysigt, adventsljusstakar, julstjärna, tomtar och så.. Tyvärr har jag inga gardiner eftersom här inga stänger finns :( och jag är alldeles för tjock för att klättra å
borra å grejja haha. Ni är väldigt välkomna att komma och hjälpa mig med det! :)
Tyckte jag gjorde det bra idag ändå när jag sprang upp och ner i källaren med en massa tunga kartonger.
Porslin var det i dom, som jag förmodligen inte kommer att använda medan jag bor här och kartonger är en väldigt ful prydnad.. Speciellt nu när ja vill ha julmys.
Känner mig extremt pigg idag, möjligen är det julkänslan som fyller hela kroppen och ger mig energi :) Jag bara älskar julen! Finns inget bättre. Och i år har jag så massa extra julkänsla som jag hållit inom mig de två jular som jag "firat" i Mexiko, förra julen vet jag inte om det blev så mycket firande. Jobbade som en galning med fullbokade delfinshower hela dagen. Då jag kom hem vid nio på julaftonskvällen åt jag en påse chips och tittade på en film som jag somnade till, haha.. Den här julen ska bli mysigare! :)
Nu lyssnar jag på julmusik och ska titta på en julfilm såhär 1:a advent till ära..
1:a adventsfika. Glögg, lussebulle och pepparkakor, julmusik i bakgrunden var ett måste.
♥ Bäbis, bäbis varför gömmer du dig? Har nu burit dig 10 dagar extra, du är tung! Snälla kom ut och hälsa på mamma ♥
Jessica har varit här i helgen, vi hade mysigt! Lagade lax till middag i fredags men igår var vi extremt onyttiga då det blev
pizza till middag och sen chips och dip nån timme senare.. Haha. Vi hade förövrigt köpt en varsin påse som vi glufsade i oss :o
Jessicas pappa sa att jag måste ut å röra mig massor om något ska hända så vi bestämde oss för att ge oss ut på julklapps-shopping. Fick massor med klappar köpta så de var bra, tack Bengt-Olov men ingen bäbis kom i alla fall.. I morgon ska jag slå in dom.
Mamma och Janne kom hit en snabbis på fredagen för mamma hade fixat ett tyg till vaggan, nu har han en jätte söt sovplats som väntar.
Kom uuuuuuut, vi väntar!!
Här ska du få mysa lille Mille ♥
Nä nu ska jag ta och titta på julfilmen som jag laddat ner (tjuv).
♥ ♥ Julmys till er alla! ♥ ♥
Och tack till alla er som finns för mig. Extra tack till Jessica-du är BÄST! Love you!
Jahapp nu har jag snart bott här i Sundsvall i en månad. Det känns väldigt bra. Bättre än jag hade tänkt mig till och med.
Inget illa menat men fan vad skönt att äntligen få vara ifred :)
Som vi ju alla vet så är det 1:a advent idag och jag har kämpat på här för att få lite julmysigt, adventsljusstakar, julstjärna, tomtar och så.. Tyvärr har jag inga gardiner eftersom här inga stänger finns :( och jag är alldeles för tjock för att klättra å
borra å grejja haha. Ni är väldigt välkomna att komma och hjälpa mig med det! :)
Tyckte jag gjorde det bra idag ändå när jag sprang upp och ner i källaren med en massa tunga kartonger.
Porslin var det i dom, som jag förmodligen inte kommer att använda medan jag bor här och kartonger är en väldigt ful prydnad.. Speciellt nu när ja vill ha julmys.
Känner mig extremt pigg idag, möjligen är det julkänslan som fyller hela kroppen och ger mig energi :) Jag bara älskar julen! Finns inget bättre. Och i år har jag så massa extra julkänsla som jag hållit inom mig de två jular som jag "firat" i Mexiko, förra julen vet jag inte om det blev så mycket firande. Jobbade som en galning med fullbokade delfinshower hela dagen. Då jag kom hem vid nio på julaftonskvällen åt jag en påse chips och tittade på en film som jag somnade till, haha.. Den här julen ska bli mysigare! :)
Nu lyssnar jag på julmusik och ska titta på en julfilm såhär 1:a advent till ära..
1:a adventsfika. Glögg, lussebulle och pepparkakor, julmusik i bakgrunden var ett måste.
♥ Bäbis, bäbis varför gömmer du dig? Har nu burit dig 10 dagar extra, du är tung! Snälla kom ut och hälsa på mamma ♥
Jessica har varit här i helgen, vi hade mysigt! Lagade lax till middag i fredags men igår var vi extremt onyttiga då det blev
pizza till middag och sen chips och dip nån timme senare.. Haha. Vi hade förövrigt köpt en varsin påse som vi glufsade i oss :o
Jessicas pappa sa att jag måste ut å röra mig massor om något ska hända så vi bestämde oss för att ge oss ut på julklapps-shopping. Fick massor med klappar köpta så de var bra, tack Bengt-Olov men ingen bäbis kom i alla fall.. I morgon ska jag slå in dom.
Mamma och Janne kom hit en snabbis på fredagen för mamma hade fixat ett tyg till vaggan, nu har han en jätte söt sovplats som väntar.
Kom uuuuuuut, vi väntar!!
Här ska du få mysa lille Mille ♥
Nä nu ska jag ta och titta på julfilmen som jag laddat ner (tjuv).
♥ ♥ Julmys till er alla! ♥ ♥
Och tack till alla er som finns för mig. Extra tack till Jessica-du är BÄST! Love you!
Jag ser det snöar...
Min sista dag i Hudik idag, i morgon bär det av mot Sundsvall..
Jag blev sådär lycklig som man brukade bli då man var barn i morse när jag vaknade och snön bara vräkte ner. Har varit i Mexiko 2 vintrar så det känns som en evighet sedan jag såg snö (om man inte räknar när jag gick omkring i chicago förra året förstås för där var de ju massor med snö). Kl var 7 och jag väckte min stackars lillebror som kollade på mig lite yrvaket där jag stod och pekade ivrigt mot fönsterrutan, "det snöar ju" sa jag alldeles lycklig. "Jaadu de gör de faktiskt" sa Ogge och somnade genast om..
Vi hade myskväll igår- åt tacos å sen kollade vi på film - jag och Ogge alltså, hans söta flickvän Tilda och Henrik var också med på vårat mys :)
Jag hade tacomys kvällen innan också fast då var det med faster och Micke (kusin). Hade bara träffat dom 1 gång sen jag kom hem å de var på min fest så de va jättekul att se dom.
Fan va det känns bra att jag äntligen ska få mitt eget hem, mitt eget kylskåp, mina saker! Plats för mig själv och mina tankar. Hinna få lugn och ro å känna mig så förberedd som det bara går innan min älskling letar sig ut..
Förlåt men jag blir så jä**a irriterad på att alla ska tycka så mycket om att jag är ensam. Ja, jag är själv. Jag är mamma och pappa i 1 men jag känner mig stark i mig själv och är förberedd på att det kommer bli jobbigt men jag har familj och vänner som finns där för mig så jag är inte ensam. Tack gör att ni finns alla ni som finns här för mig, är väldigt glad att jag har er! Så jag klarar mig... Sluta oroa er :)
Var förövrigt hem till pappa och Simon och packade ihop lite för morgondagen och slängde en massa grejor. Sånt jag gått å samlat på i flera år av någon dunm anledning. Det var mysigt att träffa dom lite också är så sällan det händer :(
Men nu ska jag packa ihop det sista här hos Eva och krypa till sängs en sista natt i hennes hem. Tack Eva för vi fått bo hos dig, guld värt. Det ska Mille få höra om så fort han kommer till oss :)
Sov gott.
Jag blev sådär lycklig som man brukade bli då man var barn i morse när jag vaknade och snön bara vräkte ner. Har varit i Mexiko 2 vintrar så det känns som en evighet sedan jag såg snö (om man inte räknar när jag gick omkring i chicago förra året förstås för där var de ju massor med snö). Kl var 7 och jag väckte min stackars lillebror som kollade på mig lite yrvaket där jag stod och pekade ivrigt mot fönsterrutan, "det snöar ju" sa jag alldeles lycklig. "Jaadu de gör de faktiskt" sa Ogge och somnade genast om..
Vi hade myskväll igår- åt tacos å sen kollade vi på film - jag och Ogge alltså, hans söta flickvän Tilda och Henrik var också med på vårat mys :)
Jag hade tacomys kvällen innan också fast då var det med faster och Micke (kusin). Hade bara träffat dom 1 gång sen jag kom hem å de var på min fest så de va jättekul att se dom.
Fan va det känns bra att jag äntligen ska få mitt eget hem, mitt eget kylskåp, mina saker! Plats för mig själv och mina tankar. Hinna få lugn och ro å känna mig så förberedd som det bara går innan min älskling letar sig ut..
Förlåt men jag blir så jä**a irriterad på att alla ska tycka så mycket om att jag är ensam. Ja, jag är själv. Jag är mamma och pappa i 1 men jag känner mig stark i mig själv och är förberedd på att det kommer bli jobbigt men jag har familj och vänner som finns där för mig så jag är inte ensam. Tack gör att ni finns alla ni som finns här för mig, är väldigt glad att jag har er! Så jag klarar mig... Sluta oroa er :)
Var förövrigt hem till pappa och Simon och packade ihop lite för morgondagen och slängde en massa grejor. Sånt jag gått å samlat på i flera år av någon dunm anledning. Det var mysigt att träffa dom lite också är så sällan det händer :(
Men nu ska jag packa ihop det sista här hos Eva och krypa till sängs en sista natt i hennes hem. Tack Eva för vi fått bo hos dig, guld värt. Det ska Mille få höra om så fort han kommer till oss :)
Sov gott.
25 dagar kvar...
Tiden går så jäkla fort! Mår rätt bra, känner mig lite tung och har svårt att sova eftersom han är så bråkig i magen.. Blir svimfärdig lite då och då också.
Helgen då Jessica kom hem var mysig :) Vi hann med massor med mys...
På lördagen åkte jag även ut med mamma och Janne (hennes karl) till Fabian å firade hans 3 års dag! Han var jätte glad för alla presenter som han fick. Mamma Åsa hade bakat massa gott! Smörgåstårta och cheescake å massa kakor.
Äntligen har jag fått en lägenhet! Skrev på kontraktet i tisdags. Flyttar in 1 november.
Tyvärr blev det ingen resa upp till Umeå i helgen. Eftersom jag brukar få svimattacker om jag sitter still mer än 30 minuter så var inte en bussresa på 5 timmar att tänka på :( Sen är det ju så kort tid kvar och jag vill gärna föda på bb och inte i en buss :) Jag kommer med bebbe och hälsar på dig längre fram vännen!
I torsdags mös jag med Sophie, hon var i Hudik några dagar och hälsade på.
Å så blev det tacos, måla om inuti vagnen (blev jätte vit å fin) och film med mamma i fredags.
En heldag med Moa i går (lördag) istället. En jätte mysig helg!
Nu ska jag ta en promenad till pappa för att packa ihop det sista innan flytten..
Vink, vink :D
Helgen då Jessica kom hem var mysig :) Vi hann med massor med mys...
- slappa, väldigt viktigt tycker vi!
- kolla på film "Into the wild" som jag bara älskade (har nu sett den 3 ggr :) ).. hennes pappa var också med å tittade, tror inte dom tyckte den var lika bra som jag för dom somnade båda två, haha.. Bengt-Olov väckte sig själv med hjälp av sina egna högljudda snarkningar :) jättesöt.
www.moviezine.se/filmsidor/intothewild.shtml
- gå på bio (förmodligen den sista på väääldigt länge) "mamma mia". Både jag och Jessica blev alldeles glada av den :)
- åka hem till Moa med en liten present. Hon fyllde den 6e, bättre sent än aldrig lixom.. ♥
- gipsa mage, haha fan va kul de va! Kladdigt värre men de blev mysigt ju.
På lördagen åkte jag även ut med mamma och Janne (hennes karl) till Fabian å firade hans 3 års dag! Han var jätte glad för alla presenter som han fick. Mamma Åsa hade bakat massa gott! Smörgåstårta och cheescake å massa kakor.
Äntligen har jag fått en lägenhet! Skrev på kontraktet i tisdags. Flyttar in 1 november.
Tyvärr blev det ingen resa upp till Umeå i helgen. Eftersom jag brukar få svimattacker om jag sitter still mer än 30 minuter så var inte en bussresa på 5 timmar att tänka på :( Sen är det ju så kort tid kvar och jag vill gärna föda på bb och inte i en buss :) Jag kommer med bebbe och hälsar på dig längre fram vännen!
I torsdags mös jag med Sophie, hon var i Hudik några dagar och hälsade på.
Å så blev det tacos, måla om inuti vagnen (blev jätte vit å fin) och film med mamma i fredags.
En heldag med Moa i går (lördag) istället. En jätte mysig helg!
Nu ska jag ta en promenad till pappa för att packa ihop det sista innan flytten..
Vink, vink :D
Välkommen till min nya blogg!
Har tänkt jätte länge att jag borde börja blogga, har haft hur mycket tid som helst men bara inte orkat.. Så jag tänkte att jag börjar väl skriva lite nu då så här i slut tampen av graviditeten..
Är i vecka 36 och har 35 dagar kvar tills den lille delfinpojken (min Mexikanska doktor och ultraljuds specialist påstår i alla fall att det är en liten pojke) är planerad att komma ut för att se världen...
Jag har nu varit hemma i Sverige i 7 veckor, det har varit en riktigt jobbig omställning att gå från det varma vädret, det sociala livet och framför allt delfinerna till kalla gråa dagar, ovissheten om vart jag ska bo och den tysta omgivningen (speciellt då jag bott ute i Ljusdals skogen hos min mammas nya kärlek där jag aldrig kände mig välkommen).
De sista 2 veckorna har jag dock börjat må väldigt mycket bättre.
Jag och mamma har hyst in oss hos hennes väninna Eva som bor inne i Hudiksvall så jag sitter inte fast ute i skogen längre utan kan gå ut och socialisera med andra människor haha va livet kändes härligt helt plötsligt.
Idag och igår har jag dessutom jobbat på fritids, skitkul! Tack Ulla (Jessicas mamma)!
I helgen kommer Jessica hem ♥ hon ska gipsa min mage :) vi ska även gå på bio har vi planerat, Moa ska också följa. Ska bli skitkul!
Å så fyller ju Fabian 3 år på lördag så jag ska dit en sväng å gratta honom, har köpt en "motorsåg". Hoppas han gillar den.
Det får räcka för idag..
Mille i magen 13 juni.
Är i vecka 36 och har 35 dagar kvar tills den lille delfinpojken (min Mexikanska doktor och ultraljuds specialist påstår i alla fall att det är en liten pojke) är planerad att komma ut för att se världen...
Jag har nu varit hemma i Sverige i 7 veckor, det har varit en riktigt jobbig omställning att gå från det varma vädret, det sociala livet och framför allt delfinerna till kalla gråa dagar, ovissheten om vart jag ska bo och den tysta omgivningen (speciellt då jag bott ute i Ljusdals skogen hos min mammas nya kärlek där jag aldrig kände mig välkommen).
De sista 2 veckorna har jag dock börjat må väldigt mycket bättre.
Jag och mamma har hyst in oss hos hennes väninna Eva som bor inne i Hudiksvall så jag sitter inte fast ute i skogen längre utan kan gå ut och socialisera med andra människor haha va livet kändes härligt helt plötsligt.
Idag och igår har jag dessutom jobbat på fritids, skitkul! Tack Ulla (Jessicas mamma)!
I helgen kommer Jessica hem ♥ hon ska gipsa min mage :) vi ska även gå på bio har vi planerat, Moa ska också följa. Ska bli skitkul!
Å så fyller ju Fabian 3 år på lördag så jag ska dit en sväng å gratta honom, har köpt en "motorsåg". Hoppas han gillar den.
Det får räcka för idag..
Mille i magen 13 juni.
